Nu jävlar äre lördag

*vin*

Berusat, bögigt, äckligt, elakt

Så går man på lokal och äter gott och dricker gott och sällskapet är mer än trevligt och man blir sådär skönt berusad som man nästan bara blir på fredagkvällar när man har klarat av ännu en arbetsvecka. Och man sitter och kollar ut över folket vid borden och i baren och det är bögtätt och alla är så snygga och man ba *trivs* lite.

Men så står man i kön till toaletten. Och känner hur någon tar en på rumpan. Och man tänker att man nog kände fel och att det bara var någon som kom åt en av missteg, fast på ett jävligt märkligt sätt, eller att det var man själv som putade för mycket eller stod i vägen. Tills personen bakom gör samma sak en gång till. Och man vänder sig om och där står någon och ser ut som en påse skridskor i ansiktet och flinar och stinker vitlök och säger att ”you may kiss me”. Tack men nej tack liksom *kräks*. Och man undrar lite vad är hos vissa människor som får dem att tro att de kan ta sig friheter. Att de har rätt att ta på andra människor på ett sånt sätt.

På morgonen efter vaknar man utan huvudvärk men med en febrig make som har svårt att skilja på verkligheten och den dröm han just vaknat ifrån, där han upptäckt sin frus hemliga blogg som heter ”Den elaka hustrun” and it goes a little something like this:

Sedan köper man semlor.

Nu jävlar äre fredag

*vin*

Grötmiffot strikes back

Grötmiffot kommer till jobbet med andan i halsen och halva grötfrukosten kvar i burken. Hon slår sig ner i vår soffhörna där vi andra sitter och dricker morgonkaffe. Vi stirrar på den kletiga röran i plastburken hör hur skeden slår mot hennes tänder när hon skyfflar in skiten i käften. Hon äter den utan mjölk. Det låter extra äckligt då.

Hon gör en grimas.

- Var det inte gott? frågar jag ironiskt medan de andra kollegorna stirrar stumma av förundran.

- Den är kall, svarar Grötmiffot.

Livet har sina goda stunder

På tåget sitter jag på en plats där man sitter två på varsin sida om ett bord. Det är liksom fyra platser och man sitter två och två vända mot varandra med ett bord i mitten. Ni vet vad jag menar.

Anyway. Jag sitter vi fönstret och bredvid mig sitter en man med skägg. Mittemot mig sitter en man med skägg. Och snett över sitter en man med skägg.

Det känns som jag har byggt en koja av testosteron.

*trivs*

Gotta love svamlande tågvärdar

”Mina damer och herrar… eh… jag vet inte riktigt vad jag ska säga… eh…”

Och när vi närmar oss slutdestinationen:

”Mina damer och herrar, snart är denna resa äntligen till ända. Ha en bra dag… Hejdå.”

Ur minnesbanken: Gruppknull

Maken och jag är bjudna på fika hemma hos farfars tantvän (flickvän, om hon varit under 70 bast). Vi sitter i en soffa och mumsar småkakor i hennes lägenhet våning på Östermalm. TV:n står på i bakgrunden.

Plötsligt säger mannen i TV-rutan att någon dött av en överdos av sperma.

Och man tänker – nej nej nej – låt det passera – hoppas kärringen inte hörde.

Men det gjorde hon förstås.

- Vad sa han? halvskriker Tantvännen. En överdos av sperma?

Och man bara dör dör dör och vill försvinna från jordens yta och man svarar ingenting.

- Var det ett sånt där gangbang? frågar Tantvännen.

Inte heller på den frågan svarar man.

Hatt eller hat: After work på tunnelbanan

En man i prydlig skjorta och jeans plockar upp en tidning ur sin ryggsäck och öppnar en Prippsburk. På väg hem från jobbet, på tunnelbanan, en tisdagseftermiddag i januari.

Jag vet inte hur det är med er, men personligen har jag mycket svårt för folk som njuter av kollektivtrafik.

Scener ur ett äktenskap

Maken: Det är din tur att diska.

Hustrun: Jag vet… *hatar att diska*

Maken: Jag kan ta disken om du syr i den där knappen i min jacka.

Hustrun: *syr i en knapp*

Precis vad jag undrade